Imorgon ska ni få träna på att uttrycka era åsikter muntligt - under organiserade former - så oroa er inte :) Dessutom ska vi börja titta på hur man skriver en debattartikel. Det är nödvändig kunskap i livet, men också något som testas på det nationella provet i svenska B. Läs igenom den här debattartikeln till imorgon och fundera över hur den är strukturerad samt vilka ord/uttryck författaren använder för att övertyga.
Alla barn har samma rätt till idrott
När idrotten fungerar som bäst stärker den barns lika värde och hjälper barnen att utvecklas. Tyvärr vet vi att barn och ungdomar stängs ute från idrotten eller drivs så hårt att de inte hinner med skola och umgänge utanför idrotten.
En tolvåring i Stockholm vill börja träna fotboll. Hans föräldrar kontaktar flera klubbar för att hitta ett nybörjarlag för killar i hans ålder. Men det går inte. Det är för sent. Han är för gammal.
En nioårig rullstolsburen flicka vill gärna börja simträna. Hon vill inte ha mamma med sig hela tiden. En personlig ledsagare som hjälper henne är det som behövs på träningen. Men det finns ingen. Simklubben är inte van vid personer med funktionsnedsättningar och klarar inte av att möta flickans önskan. Och simhallen är inte heller tillgänglig för personer i rullstol.
Tränaren för ett lag med 16-åriga pojkar kräver att spelarna ska träna fyra kvällar i veckan. Missar någon en träning under veckan får de inte vara med och spela match på helgen. Konsekvensen är att studierna blir lidande, trots att slutbetyget i nian är det som avgör om en elev kommer in på gymnasiet.
När idrotten fungerar som bäst stärker den barns lika värde och hjälper barnen att utvecklas. Tyvärr vet vi att barn och ungdomar stängs ute från idrotten eller drivs så hårt att de inte hinner med skola och umgänge utanför idrotten.
Barnombudsmannen har nyligen svarat på remissyttrandet "Föreningsfostran och tävlingsfostran - en utvärdering av statens stöd till idrotten".Vi tycker det är bra att utredaren har FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som en tydlig utgångspunkt i flera förslag. Vi tycker det är på tiden att ambitionen inom idrottsföreningarna höjs, så att alla barn har möjlighet att vara med om de vill.
Särskilt glädjande i utredningen är förslaget om att insatser kring idrotten ska utvärderas. Det ger en möjlighet att påverka innehållet på lång sikt. Dock är det nödvändigt att skapa metoder för att utvärdera på rätt sätt. Det finns ingen poäng med att sätta höga mål om de inte går att utvärdera. Och en fungerande utvärdering är nödvändig för en positiv utveckling.
Under 2002 genomförde Barnombudsmannen undersökningen "Hur kul är det på en skala". Där ställde vi frågor om hur nöjda barnen var med sin fritid. Generellt sett var barnen nöjda med möjligheten att vara med i en förening, men många tyckte också att det var för dyrt att vara med. Privatekonomin sätter gränser. De signaler vi får, både genom våra kontaktklasser och via brev, telefonsamtal och möten säger att situationen ser ungefär likadan ut i dag.
Enligt en studie från Riksidrottsförbundet, RF, är barn i villa mer aktiva i idrottsföreningar än barn i hyresrätter. Barn som bor hos ensamstående föräldrar tränar och tävlar i en idrottsförening i mindre utsträckning än barn som bor med två föräldrar. Det är en indikator på hur viktigt det är att idrottsstödet är riktat till alla och för att stimulera på bredden. Alla barn, oavsett ekonomi, ska kunna träna och tävla i de idrotter de själva vill.
Det finns relativt lite forskning om idrottens tillgänglighet för barn och unga med funktionsnedsättningar. Dock visar de kontakter vi har att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har svårare än andra barn att få tillgång till idrottsföreningar och ledare eftersom dessa ofta inte har kunskap om barnens behov. Barn under sju år riskerar att utestängas från idrotten, för att föreningslivet, enligt nuvarande regelverk, inte får bidrag för dessa små barn. De yngsta barnens idrottande blir då rena kostnader för idrottsklubbarna. Kostnader som inte sällan leder till höga avgifter som föräldrarna ska betala. Dessutom är de föreningar som bildas inom de nationella minoriteterna sällan medlemmar i RF.
Enligt barnkonventionen har barnet rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla beslut som rör honom eller henne. Det är inte minst viktigt inom idrotten. Föreningar måste lyssna på barnens behov och önskemål och lära sig se och fånga trender. Genom att stimulera barns och ungas egna initiativ går det att skapa nya idrotter där barnens hälsa och självkänsla stärks.
Idrottspolitikens mål om en god folkhälsa och att stödja barns och ungdomars egna intressen ligger helt i linje med flera av barnkonventionens artiklar. Rätten till en god hälsa, rätten till förenings- och församlingsfrihet och rätten till inflytande är viktiga beståndsdelar i barnkonventionen. Men många gånger får inte barn och ungdomar sina rättigheter tillgodosedda. Därför är utredarens förslag bra.
Det finns bra politiska mål, som tack vare utredningens förslag, förhoppningsvis ska utvärderas. Förslaget som ligger innebär att regering och riksdag tar ett mer aktivt initiativ till att barns rättigheter tillgodoses bättre även inom idrottsföreningarna.
Nu ökar kraven på RF att använda pengarna utifrån ett barnperspektiv. Förbundet måste mer aktivt arbeta med barnkonventionen och barns rättigheter för att leva upp till de politiska målen. En sådan utveckling är välkommen.
Lena Nyberg, barnombudsman
Debattartikeln var införd i tidningen Dagen. Den finns också på http://www.bo.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar