Spännande det här med bloggen och dess potential för utveckling! Jag är som sagt nybörjarbloggare själv och tyckte att det kunde vara ett kul sätt att använda den i svenskämnet, men bloggen kan såklart bli mycket mer än så. När man har startat den lever den liksom sitt eget liv helt beroende på vilka inlägg som görs. I början kan det vara nyhetens behag som gör att många vill skriva och göra bloggen till "sin". Därefter blir bloggen som ett förhållande: man måste vara aktiv och underhålla det/den för att det ska funka! Den fasen är lite jobbig och kräver ansträngning.
Syftet med bloggen är att skriva om hur det är att gå sista året på OP och jag bad er att logga in och skriva om hur ni har det på praktiken eftersom jag inte ger några svenskuppgifter då. Många har skrivit andra inlägg också vilket jag tycker är jättekul. Bloggen utvecklas i sin egen riktning :) När ni kommer tillbaka kommer jag att ge uppgifter kopplade till svenskan, men jag vill gärna att ni fortsätter skriva om det ni tänker på, det ni upplever och det som känns viktigt för er. Det krävs mod att skriva om saker som är viktiga för en själv och som berör en. Man öppnar sig för en "okänd" läsare och man riskerar att få negativa kommentarer. Samtidigt kan man få så mycket tillbaka från andra om man vågar dela med sig. De bästa lektionerna vi har haft i svenska är när jag har valt ut citat ur era egna texter och ni har fått kommentera dem. Ni har alltid gjort det jättebra och kommit med fantastiskt mogna och insiktsfulla kommentarer. Bloggen är en fortsättning på de lektionerna, så välkomna att dela med er, alla bloggare :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar