Mall för reportage

Ni minns att ni skrev ett reportage från er egen stadsdel. Några sa att det var svårt och jag hörde också någon säga att "vi skrev egentligen inte ett riktigt reportage". Vad är då ett riktigt reportage? Hur skiljer sig ett reportage från en berättande text, egentligen?

Oftast är reportaget uppbyggt kring intervjufrågor, men frågorna syns inte alltid i texten - bara svaren! Reportaget har en vinkling, något som det vill skildra eller beskriva.

Här kommer ett exempel på ett reportage som faktiskt handlar om Oxie. Om ni jämför med speciellt Tsk:s reportage från Oxie så finns det vissa likheter i beskrivningen... Det här är taget ur tidningen Vårt Malmö som man brukar få gratis i brevlådan. Studera reportaget och fundera på:
1) Vilka frågor har journalisten ställt som inte syns i texten?
2) Vilken vinkling har det här reportaget?
3) Vilka språkliga drag är typiska för ett reportage?

Vi kommer att jobba mer med olika typer av text under vårterminen och därför lägger jag in en mall för alla texttyper vi arbetar med. Det här är ingen läxa just nu, men samma typ av uppgift återkommer i framtiden så det är bra att tänka lite i förväg ;) Eftersom vi nu har en mall så kan man använda sig av den för att skriva ännu bättre.

På jakt efter andra sidan Oxie
I förra numret av Vårt Malmö besökte vi Oxie i samband med att "Hej Oxie-dialogen” drog igång och frågade några Oxiebor om vad de vill förbättra i sin stadsdel. Många pratade om andra sidan Oxie — vilket gjorde oss mycket nyfikna. Så vi åkte till Oxie igen för att lära oss mer om stadsdelen i Malmö som verkar ha två sidor. Eller?

Alla som bor i Oxie vet att det finns två sidor. På ena sidan ligger kyrkan och det äldre villaområdet. På andra sidan ligger centrum med affärer, pizzeria och apotek — och så radhus och villor. — Det som skiljer de båda delarna är järnvägen, förklarar Ann-Sofie Kronström som är uppvuxen i Oxie. — Jag har bott på rätt sida och jobbar på fel sida nu. Fast egentligen är det ganska dumt, för vad är egentligen "fel"?

Oxie förändrades
Det började på 1980-talet. Det var då de första spadtagen till centrum i Oxie togs. Ett litet torg byggdes, omgivet av butiker i gult tegel, ett apotek och så biblioteket. Den lilla villaförorten en mil utanför Malmö ändrade karaktär och snacket började.

Mari-Ann Lindén var med från början. 1981 lämnade hon centrala Malmö för att bli chef på det då nyöppnade apoteket i Oxie centrum. — Det var spännande att vara med från början. Oxie är bra. Det är nära till allt, natur och frisk luft. Jag har alltid trivts här.

Är rätt sida rätt eller fel?
Mari-Ann Lindén skrattar åt det faktum att det fortfarande pratas om rätt och fel sida. — Jag bor på den sida som anses fel, men jag tycker det är rätt. Här finns alla butiker och här möter man ungdomarna som hänger i centrum. Det får mig att känna mig levande.

Inne på biblioteket spelar Chenar Mustafa och kompisen Barzan Abdi schack. De har slutat skolan för dagen och tagit sig till biblioteket. Om de är på rätt eller fel sida har de ingen aning om. — Här är väl okej, men för ungdomar är det för lite att göra. Biblioteket stänger klockan sju. Efter det får man hänga omkring. Det är inte så kul, säger Chenar Mustafa.Barzan Abdi nickar instämmande. — För att komma in på fritidsgården måste man vara medlem och betala avgift. Det är så surt.

Ann-Sofie Kronström lånar böcker och film på sin lediga dag. Hon är uppvuxen på det som anses vara rätt sida i Oxie. — Det är på samma sida som kyrkan. Fast jag har aldrig förstått vad som är rätt eller fel. Kanske det faktum att det idag bor fler invandrare på den sida där centrum ligger. För mig är det bara dumheter.Ann-Sofie Kronström, som numera är lärare på Blankebäcksskolan, säger att alla som bor i Oxie pratar om rätt och fel sida. — När jag var yngre varnade mina föräldrar mig för att gå till centrum. Där skulle det vara så himla farligt. Fast något läskigt har jag aldrig märkt.

Heta möten på fotbollsplanen
Jörgen Hansson minns att det var mycket prat i skolan. Fast han vet inte vari det rätta eller felaktiga skulle bestå. Men det var kul med fotbollsmötena mellan de två klubbarna BK Vången och Oxie IF, som hörde hemma på var sin sida. — Det var alltid laddade möten. Tuff stämning. Kul helt enkelt.Idag pluggar Jörgen Hansson till dataingenjör och pendlar till högskolan i Helsingborg. Han bor på det som kallas fel sida i Oxie. — Men jag tycker det är helt rätt. Jag trivs här och har aldrig känt att det skulle vara fel.

Järnvägen delar Oxie
Tåget rullar in på stationen i Oxie, gör ett kort uppehåll och fortsätter mot Ystad. Mitt på dagen är det inte många som kliver av. Men i gångtunneln under järnvägen som delar Oxie promenerar Kerstin Buch med sin hund. — Jag har bott här i 15 år. Bara en gång har jag på riktigt känt att det funnits en skillnad mellan olika delar i Oxie. Det var någon som dragit ett streck i asfalten och skrivit ordet "invandrare" på sidan mot centrum, och ordet "svenskar" på kyrksidan. Det var inget kul.

Vinden drar genom Malmös yttersta stadsdel. Ett nytt tåg saktar in och kör vidare mot Malmö, förbi Kungshögarna från bronsåldern som ligger vid utfarten av stadsdelen. Så här efter vårt besök kan vi väl konstatera att det enda som verkar dela Oxie är järnvägen.

Text: Agneta Nordin i tidningen Vårt Malmö nr 10, november 2008