Vilka ord och uttryck använder man för att en text ska bli resonerande och hur diskuterar man med sig själv i skrift?
Här är en språklig analys av en krönika av Lena Nyberg. En krönika är en personlig resonerande text om ett aktuellt ämne. Den kan också ha argumenterande inslag.
Jag har markerat typiska uttryck och ord med rött i texten. Studera dem noga och försök att använda dig av dem när du själv skriver. Det är viktigt att kunna uttrycka sig på det här sättet i skrift. Studera speciellt vilka formuleringar skribenten använder när hon säger något negativt eller framför kritik.
_______________________________________________________________
Krönika av: Lena Nyberg, barnombudsman
Ur: Barnombudsmannens nyhetsbrev, november 2007
http://www.bo.se/
Som tonårsförälder lever man i en ständig oro för vad som ska hända ens barn när de är ute en fredag eller lördag kväll. Glädjen man känner när de kommer hem är obeskrivlig och lättnaden gör att man snabbt faller in i den sömn man inte har vågat närma sig innan man hör nyckeln i dörren. Bekymret är att det inte bara är vi oroliga föräldrar som känner av bristen på trygghet. Barn och ungdomar själva lyfter allt oftare fram otrygghet som ett stort vardagsproblem. De känner sig alltför ofta otrygga i skolan, i offentliga miljöer och några barn känner inte ens trygghet i det egna hemmet.
Ett skäl till att ungdomar upplever otrygghet är att ungdomsbrottsligheten är relativt utbredd. Många barn och ungdomar utsätts för olika typer av brott såsom stöld, hot eller våldsbrott. De flesta ungdomar befinner sig någon gång i situationer där brott har begåtts eller begås. Det kan handla om att man själv blir bestulen på något som är värdefullt, att någon i ens omgivning blir det eller att man blir indragen i ett slagsmål. En del ungdomar umgås i kretsar där brott är mer förekommande och andra ungdomar möter det mer sällan. Men de flesta kommer i kontakt med någon form av brottslighet under tonåren.
I vår senaste rapport ”Vem kan man lita på?” presenterar vi en enkätundersökning gjord bland våra kontaktklasser runt om i Sverige. Syftet var att kartlägga unga personers syn på brott. Undersökningen visar att ungdomar inte tycker att vuxna har någon större förmåga att hantera brott bland barn och ungdomar. Vuxnas brist på agerande framstår som påfallande och mycket tyder på att de som svarat på enkäten inte anser att vuxna tar sig an problemen så att barn och unga känner sig trygga.
Återigen kan vi konstatera att vi vuxna måste skaffa oss en bättre bild av barns och ungas upplevelser och av vad de själva anser vara viktigt för att skapa en tryggare vardag. Det är bara dagens ungdomar som kan tala om hur det är att vara ung i dagens samhälle.
Barnombudsmannens uppdrag är bland annat att ta reda på vad barn under 18 år tycker och tänker för att förmedla det till vuxna som ska fatta beslut som berör barn. En uppgift som jag ser att det finns ett stort behov av i vårt samhälle idag. Missförstånden mellan vuxna och barn under 18 år är många och okunskapen om våra barns vardag är alltför stor.
Det är därför med stor oro som jag konstaterar att Statskontoret i sin översyn av barnpolitiken föreslår att Barnombudsmannen ska läggas ned och att ingen myndighet ska ta ansvar för att företräda barn och unga och inte heller driva på i arbetet med barns rättigheter. De föreslår att man ska inrätta en delegation som får till uppdrag att utvärdera och följa upp arbetet med barns rättigheter i olika myndigheter. Det förslag som Statskontoret tagit fram innebär dessvärre ingen förstärkning av barnpolitiken. Det är djupt beklagligt i tider då vi kan se stora behov av att satsa på åtgärder som riktar sig till barn och unga för att leva upp till de rättigheter de har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.
Lena Nyberg, barnombudsman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar