Ibland ger man som lärare en uppgift som man tänker sig att eleverna kommer att lösa på ett visst sätt och så gör de inte det! Sådant är bra, för det får en att tänka efter en extra gång.
När jag gav er uppgiften att hitta en artikel som handlade om något som engagerar er tänkte jag mig att ni skulle utgå från något intresse eller engagemang ni redan har och hitta en artikel om det.
Det visade sig att många av er tänkte på ett annat sätt! Jag tror att ni först fokuserade på att hitta en artikel och att ni sedan försökte få artikeln att passa in i ett intresse/engagemang istället för tvärtom! Det känns lite svårare att göra så, tycker jag. Jag tror egentligen inte att någon av er har obotliga sjukdomar, mord och vårdskandaler som ert allra största intresse? Även om det så klart kan engagera en jättemycket i vissa fall, men långtifrån i alla. Jag menar inte att man måste hitta något positivt, absolut inte. Det är ju ofta dramatiska, ovanliga och hemska saker som berör oss. Själv var jag som sagt sjukligt intresserad av mordet på Olof Palme. Jag menar bara att valet av artiklar blev väldigt likartat i och med att ni inte utgick från ett eget, personligt engagemang. Det är min teori.
Det vore spännande att höra om min teori om hur ni gjorde stämmer.
Sättet som många av er gick till väga på var inte fel - bara överraskande för mig. Kanske borde jag ha skrivit en tydligare instruktion? Vi diskuterade vad som skapar ett engagemang och kom fram till, som Emma sa, att för att kunna engagera sig måste det vara något man kan påverka eller göra något åt. Adidas var inne på att man måste känna något för att kunna engagera sig: sympati, empati eller identifikation.
Vi pratade också om val av källa. Att välja Aftonbladet som källa är inget dåligt val, om man vet varför man gör det och vad man kan förvänta sig av Aftonbladet.
Enligt Wikipedia har följande kritik ofta riktats mot Aftonbladet:
Precis som många andra kvällstidningar har man under 2000-talets första decennium kritiserats för att sätta skvaller före vad som traditionellt kallas för nyheter. Under sent 2006 riktades kritik mot att Aftonbladet behandlade personer som Linda Rosing som en lika viktig nyhetshändelse som Irakkriget.
Vet man om detta kan man bli en mer kritisk läsare.
Vi hann också med att titta på två exempeluppgifter från ett nationellt prov samt två texter som har skrivits av elever. Vi pratade om vad det var som gjorde att den ena texten fick ett VG och den andra ett G. VG-texten hade en tydligare struktur och ett mycket mer genomtänkt resonemang. Den var lätt att följa med i. G-texten var däremot lite oklar. Vi kunde inte direkt säga vad som var skribentens huvudidé. Läs igenom texterna igen hemma och fundera över hur du kan dra nytta av dem när du själv skriver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar