”Hon sa att allt var lönlöst, men jag tyckte hon sa lönnlöv” är meningen som upprepas regelbundet under låtens gång. Jens Lekman skrev denna underbart vackra låt år 2003. Jens Lekman vet verkligen vad han skriver om när han beskriver kärlek, han använder så djupa och poetiska ord, men på något sätt så blir det ändå så enkelt att förstå. Han fångar lyssnaren genom den så fantastiskt äkta känslan han förmedlar, och den obekväma situation han skriver om är så lätt att känna igen sig i.
I denna sårbara text beskriver han känslan av att bli lämnad av den som betyder allra mest för honom: ” Vi pratade i timmar, dina tårar i mina lakan” beskriver att han bara var någon slags trygghet, en axel att luta sig emot. Han var inte så mycket mer för henne . I texten sjunger han om att hon tycker att hon är ful, och han inte förstår någonting, för att för honom är hon det vackraste, och att han har förlorat sig själv i henne. Det för fram att hon var allt för honom, och att han gjorde allt för att hon skulle känna sig säker. Texten får fram att hon behöver hans bekräftelse och att hon är svag, och därför behöver hon honom, men hon känner ändå innerst inne att föra honom bakom ljuset är så fel.
I refrängen : ” Hon sa att allt var lönlöst, men jag tyckte hon sa lönnlöv” får verkligen fram en sorliga känslan i texten, han förnekade faktumet att hon ville lämna honom, hon var ju hans stora kärlek, han trodde verkligen att dem hade någon extra. Han fortsätter sen: ” När hon reste sig för att gå, gick mitt hjärta aldrig i sönder” förklarar att han på något sätt visste att slutet var nära, han ville bara inte inse det, han visste innerst inne att något inte stämde och att hon inte ville vara med honom. Han blev tvungen att gå vidare.
Denna texten berör mig enormt för att den är så djup och det beskriver verkligen verkligheten, man kan inte rå för sina känslor oavsett vad. Det vackra är att han gör allt för henne, även om han innerst inne känner att något är fel, hon var verkligen allt för honom. Fint.
1 kommentar:
Jens Lekman är en originell och smått genialisk textförfattare vilket du också visar i din analys.
Den här analysen är väl genomtänkt, självständig och intressant. Du använder dig av citat i Lekmans text som du smidigt väver in i din egen analys. Du skulle till och med kunna använda ett par citat till utan problem för att ytterligare öka trovärdigheten i ditt resonemang.
Tänk på: styckeindelning behövs på två-tre ställen samt att hellre sätta punkt än för många kommatecken. Studera mina ändringar i det här stycket:
"Hon sa att allt var lönlöst, men jag tyckte hon sa lönnlöv” får verkligen fram en sorgliga känslan i texten. Han förnekade faktumet att hon ville lämna honom. Hon var ju hans stora kärlek och han trodde verkligen att de hade något extra.
Skicka en kommentar