SvenskaB uppgift

Hallåja, då ska man göra uppgiften på en söndag kl 19.30 wiie!

Mina tankar om detta program jag valt är si och så faktiskt. När jag sökte hit så var det myckte pga många sa "det är lätt" - det är det inte. Det trodde jag också i början, men redan i 1:an visade det sig inte vara lätt alls. Man ska då kunna alla sjukdomar, mediciner, hela kroppen in och ut från topp till då och massa andra saker som jag inte kommer ihåg. Ibland är jag rädd för det känns som jag är den ända i klassen som inte förstår något, som tänker "jaha.. och nu då? jag kommer inte ihåg hälften ens hur ska jag klara mig sen efter gymnasiet"? Jag tänker så ofta och jag tänker ofta på att jag gjorde fel som valde denna linjen överhuvudtaget. I 2:an hade jag mina funderingar på vad gör jag här - vill jag verkligen vara här?
Jag har lärt mig mycket det kan jag inte ljuga om men om jag ska vara ärlig så har jag glömt bort hälften, om inte mer tillochmed. Det finns säkert massa saker jag kommer ha användning av som tex vad man ska göra ifall man har feber (fast det visste jag innan också, typ...) hur man går till väga ifall man ska göra hjärt och lungräddning tex. Det som varit roligast under alla åren är nog praktiken för det har inte varit lika jobbigt, eller det tycker inte jag iaf eftersom jag har alltid haft tur med handledare, tider osv. Det som jag är mest besviken på måste vara att vi inte har fått se så mycket som jag trodde vi kanske skulle få göra, visst vi har sett lamm hjärtan och gud vet vad men det hade inte varit fel att se tex insidan av en människokropp och gå på fler studiebesök.
1:an var nog värst tror jag eftersom vi hade en lärare som inte var på topp! Hon var jätte jobbig och tyckte nog vi var extremt tröga eftersom enligt henne var vi alltid sena med allt och hon ville alltid få saker på sitt eget sätt så 1:an gick sakta och segt därför trodde jag att 2:an skulle bli bättre men det blev inte mycket bättre. Jag tycker tillochmed att 2:an var svårare än 1:an för då hade man en massa val också som tex jag hade engelskaB och socialpsykiatri vilket inte var det lättaste. Jag valde engelskaB för jag har alltid klarat mig bra i engelskaA så då trodde jag att jag skulle klara mig bra i engelskaB men så bra klarade jag inte mig. Fick ig-varning en gång (tack åsa) och i slutbetyg fick jag G och det var en besvikelse fastän jag inte förvänta mig mycket mer.

Vi har inte gått i 3:an så länge vi började ju för bara någon vecka sen men ändå ska vi redan ut på vår sista praktik. Jag ska praktisera på MAS psykoskliniken, var där idag och skulle hälsa på min handledare men hon var inte där. Måste säga att det kändes inte sådär jätte kul och gå in där menmen man måste ju se allt för förmodligen kommer jag ändå stöta på det senare också ifall jag nu pluggar vidare vilket jag ska göra, tänker jag nu iaf men man vet aldrig vad som händer. Som det verkar just nu så är 3:an kanske lite lättare än 1:an och 2:an men jag är inte helt säker vi har ju som sagt inte gått i skolan länge men min syster och andra jag känner till har sagt att 3:an brukar oftast vara lättare för då är det mer "eget ansvar" som projektarbetet är ett exempel vilket jag inte har börjat med än eller ja rättare sagt har ingen börjat med det eftersom vår kära mentor inte gett ut någon information till oss ännu!

Bortsett från alla omtyckta lärare och allt annat som varit dåligt i skolan så är jag ändå nöjd med att jag gått denna linjen för omvårdnad är viktigt i alla lägen är det bra att kunna saker inom vården. Just nu vill jag bara gå ut och aldrig mer titta tillbaka på skolan men jag vet att när jag väl gått ut så kommer det finnas dagar jag tänker tillbaka "Oh jag saknar ändå stället" eller inte själva skolan utan allt man gjorde tillsammans och vissa OBS: vissa roliga lektioner.