18 november 2008

fröken julie

Som sagt nästan hela klassen såg fröken Julie, vilket jag tyckte att det var ointressant.
Teatern består av tre personer som är fröken Julie, Jean och Kristin, som jag tyckte att det var för lite personer i scenen vilket var jätte löjligt.
Jag tycker att frihet har en gräns det kan berörs på kultur, tradition, bakgrund, uppfostring massor med flera saker. Men tydligen så är det mer frihet idag i det svenska samhället än förut i tiden. När man är 18 år idag så har man sitt bestämmande liv som man lever det på sitt eget sätt och har ansvar för det, men det gäller inte alla. Det gäller inte alla eftersom det kan berörs på som jag sa kulturen spelar en stor roll för vissa människor.

I Sverige under 1900-talet så var människorna mer koncentrerade på samhällsklassen såg ut. När man såg fröken Julie som var från överklassen så var hon mer respekterade och såg stolt ut och att det är hon som äger makten vilket man kan känna att underklassen som Jean och Kristin var slavar till henne. Det var nog att i förtiden så var det mer betydelse att vara i överklassen än idag, där jag anser att det finns ingen stor skillnad bara när det gäller fotbolls stjärnor, kändisar. Men samhällsklassen kan påverka hos visa människor i andra länder som har stopp i utvecklingen och lever fortfarande i den gamla tiden.

Inom min kultur har föräldrar en stor betydelse att styra mitt liv, jag vet inte riktigt varför, det har varit så här i tradition. Oftast i min kultur så har föräldrarna hand om sina barn tills dem gifter sig. Men hos mig är det lite annorlunda eftersom jag är född i Sverige och mina föräldrar har bott ganska länge här, så dem har nog ändrat sina tankar om hur det ska bete sig med mig och inte använda samma regler som deras föräldrar använde med dem. Som sagt dem har stor betydelse inom mitt liv men till en viss gräns. Dem bruka alltid rekommendera, ge goda råd mm, utan deras rekommendationer så kanske hade inte mitt liv sett ut så som det gör nu, det har påverkat positivt och har inte känt att dem har gått över gränsen och känt mig att jag är över styrd av dem.

Jag bryr mig inte så mycket vad folk tycker och tänker, eftersom det är mitt liv och jag trivs med det och det påverkar ingen hur jag lever mitt liv eftersom det är mitt eget. Men jag kanske accepterar det av mina nära och kära men det kommer inte förändras mycket.

Jag håller med helt och hålet att ”I den grymma lek som kärleken är finns inget säkert, ingen att lita på - allra minst dig själv” eftersom kärlek är inte så lätt, det är något jätte stort som man inte kan se tycker jag. Oftast ser man positiva saker med kärleken och allt negativt försöks att döljas. Ibland kan man bli förvånad när det plötsligt händer saker och ting när man inte har koll på det och ser på det.

1 kommentar:

Åsa sa...

Det här inlägget innehåller en hel del intressanta tankar kring kultur, klass och identitet och det märks att du har mycket att säga kring det.
Inläggets ton färgas av två starkt värdeladdade ord i inledningen: "ointressant" och "jättelöjligt". Här är det viktigt att visa att man är medveten om att Fröken Julie är ett av världens mest spelade, lästa och diskuterade teaterstycken och oavsett om man själv uppskattar pjäsen eller inte bör man visa en medvetenhet om detta och se upp med så pass negativt laddade ord, särskilt när resonemanget inte utvecklas ytterligare. Du kanske inte menade att det skulle få den effekten, men det är klokt att hålla sig till ett mer neutralt ordval i en diskuterande text. På så sätt tas man mer på allvar som skribent.

Resonemanget kring olika kulturer är riktigt intressant och det speglar det svenska samhället genom en annan kulturs "ögon". Bra! Du visar också att en kulturs normer och regler hela tiden förändras från en generation till en annan. Ingen kultur är statisk utan den förändras och omformas i mötet med andra kulturer vilket såklart är en helt riktig slutsats.