Mall för diskuterande text

Jag hade ju synpunkter på strukturen i era Fröken Julie-inlägg. Idag på svenskan skrev vi därför en diskuterande text tillsammans för att ni ska se hur jag menar. Vi utgick från de tre huvudteman som vi kunde se i Fröken Julie: makt, klass och relationer. Vi lät varje stycke ha en rubrik från början för att vi skulle skapa ordning och struktur i texten. Rubrikerna tog vi bort när texten var klar.

Vi skrev texten på lite drygt en timme och visst finns det saker som kan utvecklas mer i den, t ex skulle avslutningen kunna vara lite mer precis samt att vi kunde säga mer om hur vi tänker kring makt, klass och relationer idag. Men som helhet är det ett bra exempel på hur man ska strukturera en diskuterande text. Om jag säger att ni ska skriva en analys - använd den här texten som mall.



Makt, klass och relationer i Strindbergs Fröken Julie och i vår tid

Strindbergs pjäs Fröken Julie från 1888 handlar om Fröken Julie som kommer från överklassen. Fröken Julie inleder en relation med Jean som är betjänt och kommer från en lägre samhällsklass. I pjäsen visas det att samhällsklasserna spelade stor roll på den tiden. Det är omöjligt för huvudpersonerna att ha ett förhållande och pjäsen slutar med att Fröken Julie tar sitt liv. Makt, klass och relationer spelade en stor roll då och det gör de än idag, men inte på samma sätt.

Greven, Fröken Julies far, har stor makt över Fröken Julie och Jean trots att han inte är närvarande på scenen. Han utövar sin makt via ringklockan och hans närvaro markeras av hans stövlar som står på scenen. Jean putsar grevens stövlar och så fort Jean hör grevens röst så förändrar han sitt beteende. Han blir maktlös och rädd. Hushållerskan Kristin, Jeans fästmö, spelar rollen av den som varken vill eller vågar utmana makten. Hon står för en viss stabilitet. Fröken Julie däremot, utmanar maktförhållanden genom att hon inleder en relation med Jean. I början förför hon Jean och beordrar honom att sitta ner, att kyssa hennes fot, att följa med henne ut och att dansa med henne. Maktbalansen i pjäsen ändras efter hand och Jean tar över makten. Jean utnyttjar Fröken Julies känslomässiga tillstånd och på så sätt kan han ta makten över henne. I vår tid har maktförhållandena utjämnats något, men det finns fortfarande skillnader i samhället. Makt idag kan visa sig genom ens yrke, ens bakgrund och status, men det är något lättare att förflytta sig uppåt i hierarkin i dagens samhälle än det var förr.

Relationerna i pjäsen präglas av ett ömsesidigt utnyttjande. Fröken Julie utnyttjar Jean genom att försöka få hans kärlek och uppmärksamhet som hon inte kan få av någon annan i sin egen klass. Jean, å andra sidan, utnyttjar Fröken Julie för att själv klättra på samhällsstegen och få en högre position. Båda har sina egna dolda planer som de vill förverkliga genom att utnyttja varandra på olika sätt. Båda planerna misslyckas. Dagens relationer präglas också av ömsedigt utnyttjande till en viss grad, men grunden till de flesta relationer är ändå kärlek.

Det är uppenbart i pjäsen att klasstillhörighet spelar stor roll. Det var viktigt att hålla sig till sin klass eftersom man inte ville ha dåligt rykte. Fröken Julie låtsas i början inte bry sig om vad folk säger, men folkets makt visar sig vara större än hennes. Jean lyckas inte uppnå sina mål och det gör inte heller Fröken Julie. Den som klarar sig bäst till slut är Kristin, som vet sin plats i samhället och som verkar vara nöjd med det. Fröken Julie förlorar mest på att utmana samhällsstrukturen. Jean förlorar bara sin dröm. Idag har ens bakgrund, ens utbildning och yrke betydelse för vilken klass man tillhör. Nuförtiden skulle det vara möjligt för en person från överklassen att ha ett förhållande med någon ur arbetarklassen, men det är fortfarande inte så vanligt.

Sammanfattningsvis kan sägas att makt, klass och relationer har haft stor betydelse för människor genom alla tider. Förändringarna går långsamt och strukturerna som styr oss kommer nog aldrig att försvinna helt.